Värderingarna i centrum för kooperativa företag

De är oftare kvinnor, har högre utbildning och de bygger sina företag kring värderingar som ärlighet och delaktighet. De har en långsiktighet kring sitt företagande samtidigt som banken är mer misstänksam mot dem. Detta är några av resultaten i en studie som Coompanion Sverige låtit göra.

Studien bygger dels på 19 djupintervjuer med kooperativa företag och en omfattande enkätundersökning där olika företagsformer jämförts. I djupintervjuerna kommer det fram en bild av ett företagande där värderingarna står högst i kurs. Delaktighet och ärlighet är två ord som återkommer . Flera betonar att det är värden man vill ska prägla företaget både internt och externt och internt. Även långsiktigheten betonas. Att växa är inget självändamål utan utveckling av idén är drivkraften. Dock menar man att just värderingarna, inte minst det faktum att många företaget har en helhetssyn bidrar till företagens kreativitet och ekonomiska utveckling.

Den kooperativa företagaren statistiskt sett

Företag med fokus på hur och varför, rapport

Förutom djupintervjuerna har en enkät gått ut till 31 455 företag för att jämföra ekonomiska föreningar (den kooperativa företagsformen) med aktiebolag, handelsbolag och enskilda firmor.

Kooperativa företagare skiljer sig statistiskt från övriga företagare på flera punkter. De är t ex oftare kvinnor och har högre utbildning än andra företagare. De ser andra företag i samma bransch som kollegor snarare än konkurrenter. De har oftare policies för miljö, etik och sociala frågor och de arbetar i större utsträckning med miljömål tack vare ett eget engagemang. De har en mer positiv attityd till myndigheter än andra företagare. Dock har de oftare nekats lån.

De har en försiktigare syn på tillväxt, å andra sidan tror färre av dem jämfört med andra företagare att de kommer att behöva skära ned.

Ladda ned rapporten här!

 

Slutsatser och sammanfattande reflektioner

/utdrag ur rapporten “Företag med fokus på hur och varför”

Studien belyser både kvalitativt och kvantitativt vad delägande, delaktighet och samarbete kan betyda för företag. Dels med utgångspunkt i ett urval företag som medvetet valt att lägga vikt vid sådana faktorer, dels utifrån den juridiska formen ekonomisk förening som är särskilt anpassad till kooperativ idé och praktik.
Det är tydligt att företagen vill betydligt mer än att generera intäkter och skapa överskott för att försörja anställda och ägare. De flesta av dem har långt utvecklade mål och principer för varför och hur man bedriver och ska bedriva den verksamhet man gör. Frågor kring värden, helhet, styrning och samarbete är centrala.

De former man har valt för ägande, styrning och verksamhet är en följd av vad man vill göra och vilka relationer man vill ha internt. Det spridda interna ägandet verkar vara tänkt att möjliggöra att få ägna sig ostört åt sina inre angelägenheter kring människorna och uppgiften.

Men det finns inga absoluta samband mellan ägande, delaktighet och samarbete. Vi ser flera exempel på hur företag har ombildat sig och ändrat ägarform för att det gynnar verksamheten sådan man vill ha den. Det kan ställas i kontrast till att skifta verksamhet för att det gynnar ägarna, vilket ser ut att vara främmande för dessa företag. Företagen ser ut att överskrida många invanda gränser mellan samhällssektorer och organisationsformer. Såväl mellan ”ideella”, ”kooperativa” och ”kommersiella” som mellan ”bolag” och ”förening”. Likaså överskrider människor i företagen gränsen mellan ”medlem” och ”ägare”.

Intervjustudien pekar mot att den nutida repertoaren av organisations- och driftformer har självklara inslag som känns igen från den kooperativa idén. Intervjuerna visar att företag som i många avseenden är väldigt olika har kommit till liknande ”kooperativa” slutsatser om hur verksamheten ska organiseras. Ett viktigt kännetecken på ett företag som tillämpar helheten i den kooperativa idén – ett ”kooperativ” är att det utgår från idén om självhjälp eller egennytta (till skillnad från allmännytta). Alltså att företaget är till för att med sin verksamhet tillgodose behov hos de konsumenter, producenter eller medarbetare som samarbetar i företaget. I studien finns några exempel, i alla de tre juridiska formerna.

Politiker och allmänhet önskar långsiktigt hållbara ansvarstagande företag. Företag vill att medarbetare presterar sitt allra bästa. Medarbetare behöver delaktighet, meningsfullhet, bekräftelse, frihet och ansvar. I ett gott samhälle finns det möjligheter för människorna att påverka sin välfärd och livskvalitet, utöver politiken och marknaden. Studien visar på hur företags former för ägande, beslutsfattande och daglig verksamhet hänger samman med allt detta. Det finns alltså all anledning att uppmärksamma formerna mer.

Det statistiska materialet om ekonomiska föreningar som ingår i studien ser ut att bekräfta delar av bilden från intervjumaterialet. Det handlar om enkätfrågor där de ekonomiska föreningarna som grupp avviker från övriga juridiska former. De är mindre benägna att växa; de upplever tillgången till externt ägarkapital som ett större hinder men upplever i övrigt mindre externa hinder; de upplever mindre konkurrens från andra företag; de har oftare policies för miljö, sociala frågor och etiska frågor; de arbetar i större utsträckning med miljömål tack vare ett eget engagemang; de anser oftare att företaget är innovativt i fråga om organisation och ledarskap. Det tyder på att motsvarande egenskaper hos företagen i intervjustudien avviker från det som är ”normalt” för företag i allmänhet, alltså representerar undantag i det svenska näringslivet.
Mycket pekar samtidigt på att dessa företag kan ses som föregångare. I det perspektivet finns en brist på kännedom och kunskap både hos dem själva och i omvärlden som skulle behöva åtgärdas.
Ett sätt att synliggöra den här typen av företag och följa deras utveckling kan vara att utveckla statistiska mått som fångar något av deras särart. Begreppen huvudintressent och huvudintresse bör kunna vara en utgångspunkt för att särskilja företag på ett sätt som är intressant även ur andra perspektiv. Det faktum att företag skiljer sig åt i fråga om driftformer och drivkrafter har kommit att uppmärksammas mer på senare år, i samband med privatisering av driften av offentlig verksamhet och diskussionen om det civila samhällets betydelse. Det är ett sammanhang där det har blivit viktigt att visa på verkliga alternativ. De utmaningar och problem som företagen berättar om i intervjuerna är till största delen sådana de ställts inför när de varit verksamma en tid. Det betyder inte att problemen skulle ha varit omöjliga att förutse och förebygga. Men de kan vara en del av företagets utveckling och ”mognad” som kan kräva egen erfarenhet för att inse betydelsen av. Det talar för att ett utbud av särskilda stödtjänster för både start och utveckling är motiverat.

Hela rapporten kan laddas ned här!